Självhypnos

Självhypnos är en form av hypnos som går ut på att du går igenom en hypnotisk process och/eller upplevelse utan att någon person guidar dig ”utifrån”. Utan att gå in djupare på frågor om klassificering och definitioner så tillämpar man typiskt olika tekniker för självhypnos, som går ut på att man går igenom olika steg där man riktar sin uppmärksamhet på sätt som ger en önskad effekt.

Syftet bakom självhypnos kan vara alltifrån allmän avslappning till att förändra ett specifikt beteende, eller framkalla en viss känsla. Oftast lär man sig metoder för att gå in i s.k. trans genom att anpassa sin andning och grad av muskeltonus. Detta kan göras direkt eller, mer vanligt, i kombination med visualisering av olika slag. För att självhypnos skall vara så effektivt som möjligt vill man använda sig av alla sina sinnessystem, vilket förstärker tillgången till förändringspotential.

Väl i ett s.k. transtillstånd anses sinnet vara mer öppet för självsuggestion, kreativitet och förändring. Det är då man riktar sin uppmärksamhet genom olika processer som man tränat in, t.ex. för att förstärka målbilder, förändra reaktioner till omgivningen och liknande. En annan variant av självhypnos är då man fokuserar på att gå så djupt och fullt in i olika sinnestillstånd för att maximera sin kapacitet att uppleva och få tillgång till dessa närsomhelst. Att förändra vad som blir möjligt att göra utifrån dessa tillstånd är också något som kan vara av stort värde, dvs att maximera tillståndens funktionella aspekt, såsom t.ex. innovation och skapandet av nya ideér, mental repetition/förberedelse av specifika färdigheter, produktivitet osv.

Självhypnos är egentligen ingenting annat än ett avsiktligt och fokuserat sätt att använda sig själv på, och kan inte distinkt skiljas från liknande praktik med andra benämningar, eller liknande praktik helt utan specifika benämningar; förutom genom benämningen i sig och hur benämningen informerar den implicit och explicit upplevda kontexten; de implikationer benämningens konnotationer och denotationer har i den inter-subjektiva social-ontologiska väven.

självhypnos

 

Hypnoskurs

Nu är premiären av Sveriges bästa och mest användbara hypnoskurs avklarad – och succeén är ett faktum.

Designen på hypnoskursen gjorde det möjligt att skapa en effekt av extremt accelererad förmedveten inlärning.

Tack vare ett lärandeformat som kombinerar saker som framkallandet av spontan-modellering, hypnotisk installation och implicit lärande samtidigt som allt innehåll hela tiden demonstreras blir effekten otrolig både på deltagarnas kapacitet, självupplevelse samt färdighet.

Frikopplade från begränsningarna i ett exklusivt vänster-hjärne-lärande blev det möjligt för deltagarna att få tillgång till en extra-ordinär upplevelse av möjlighet och närvaro, som sedan lät de transformerande effekterna få fullt utrymme.

I den här modellen av lärande betraktas kropp-hjärna-medvetande som ett system och upplevelse och färdighet premieras över det fruktlösa memorerandet av fakta som är så otroligt impräntat i vår kultur, så till den grad att vi i stor utsträckning stympat vår egen potential för, och förmåga till, kreativa uttryck.

För en otroligt bra artikel på det här temat läs Dr.Joseph Riggios ”Untamed Artistry”.

Hypnos stockholm

Har du någonsin lagt märke till att
ibland när man har lagt sig för att
sova så kan det hända att du börjar
drömma redan innan du har somnat helt?

Det är just i tillståndet mellan sömn
och vakenhet som många får sina mest
kreativa och användbara ideér och insikter.

Samma sak händer ibland när man är
djupt försjunken i sina egna tankar
och dagdrömmar.

I den här typen av tillstånd sätter
man paus för det kritiska utvärderandet
av all inkommande information,
och plötsligt blir det möjligt att få
tillgång till helt nya perspektiv.

I vanliga fall utvärderar vi hela
tiden om den inkommande informationen
stämmer överens med vår etablerade
verklighet, och förvränger vår upplevelse
och tolkning av det som händer för att vi
ska slippa förändras eller tänka om;
för att undvika det som kallas för
”kognitiv dissonans”.

Ett exempel på detta kan vara när en
person som ser sig som en expert inom
ett visst område får tillgång till ny
information som utmanar dennes känsla
av identitet. Det vill säga, om den nya
informationen är sann så kan inte personen
längre vara en expert på det sätt denne
har definierat det för sig själv.

Därför förvränger och utesluter personen
den inkommande informationen för att
bibehålla sin verklighetsuppfattning
och identitet.

Oftast sker detta helt utanför personens
medvetenhet, vilket begränsar dennes
tillgång till frihet, valmöjlighet
och påverkan ännu mer.

En av de största fördelarna med hypnos,
oavsett om man gör ”formell” hypnos eller
konversationell hypnos, är att man konstruerar
sin kommunikation på ett sådant sätt att man
automatiskt passerar det ”kritiska utvärderandet”
helt obemärkt, och kan således introducera
nya ideér, känslor och valmöjligheter utan att
skapa kognitiv dissonans. Detta leder till att
förändring, lärande och påverkan blir otroligt
effektiv och djupgående, samtidigt som processen,
när den görs konversationellt, är helt
transparent och osynlig.

Praktisk Hypnos är en helt ny kurs;
jag har integrerat allt det man brukar få
lära sig på en typisk helgkurs i hypnos och
lyft upp det flera nivåer för att göra det
tillämpningsbart i så många olika sammanhang
som möjligt.

På det här sättet blir kursen mer än en
otrolig en-gångs-upplevelse…det blir
någonting som kan förändra dig och din
förmåga i grunden. Detta dels tack vare
innehållet, dels det konversationella formatet,
samt att jag använder ett hypnotiskt accelererat
utlärningsformat. ”Walking the talk”,
skulle man kunna säga.

Jag hoppas verkligen att du vill vara en
av de första i Sverige som tar del av den
här kunskapen och påbörjar din egen trans-
formation tillsammans med mig…

Hypnotisk magi

Kolla in de här två länkarna…

Betala med papperspengar

Tanke-påverkan

Den gemensamma nämnaren i båda fallen är tillämpningen av
det som kallas för ”konversationell hypnos”, eller enklare
uttryckt – Praktisk Hypnos. Massiv påverkan inom ramen för
vad som till synes är ett helt vanligt samtal…

…och det finns ännu fler häpnadsväckande exempel som du
kan utforska när nyfikenheten nu är väckt…

Exemplen ovan är båda i underhållningssyfte, men föreställ dig
vad som blir möjligt med dessa färdigheter när det handlar
om att få och skapa det du vill ha ut av livet i stort…

Sammanfattning av hypnos

Man kan definiera hypnos på olika sätt. Jag föredrar att beskriva det som en kombination av hypnotisk trans och hypnotisk kommunikation. En annan viktig nyckel till att förstå hypnos är de hypnotiska fenomenen (t.ex. hallucination, tidsförskjutning, posthypnotisk suggestion m.m.).

Det främsta sättet för att förstå hur hypnos fungerar är att uppleva hypnos (både som hypnotiserad och hypnotisör). Först efter att man har gjort det kan man verkligen förstå en sådan här beskrivning av fenomenet. Kartan är inte landskapet och den här texten är inte hypnos utan bara en beskrivning som i bästa fall kan vara ett hjälpmedel.

Jag kommer i det följande att kort beskriva hypnotisk trans och därefter ge en längre beskrivning av hypnotisk kommunikation och hur man åstadkommer den. Avslutningsvis kommer jag att kort beskriva de olika hypnotiska fenomenen.

Hypnotisk trans är ett sinnestillstånd som har karaktäriserats som ”inåtvänd, avslappnad (ansträngningslös) koncentration” och ”en avgränsad uppmärksamhet”. Det är en typ av tillstånd som förekommer naturligt, t.ex. när man befinner sig på gränsen mellan sömn och vaket tillstånd eller när man är ”inne i” t.ex. en bok, en film eller en dagdröm.

I det hypnotiska transtillståndet är det lätt att ta fram och förstärka olika responser, tillstånd,  sinnesstämningar, känslor, upplevelser o.s.v. Man är också mer mottaglig för suggestioner.

Hypnotisk kommunikation
Hypnotisk kommunikation består av suggestioner och icke-verbal påverkan från hypnotisören samt den återkoppling (feedback) som kommer från den som blir hypnotiserad. Mönster som är genomgående är att följa och leda transsubjektet (den som blir hypnotiserad) samt att åstadkomma och upprätthålla en bra kontakt. Man använder också förankring.

En stor del av den hypnotiska kommunikationen är omedveten, d.v.s.kommunikation med ”det undermedvetna” och man avleder ofta medvetandet (håller det sysselsatt) medan man intresserar sig mer för kommunikationen med ”det undermedvetna”. De olika beståndsdelarna av den hypnotiska kommunikationen kombineras oftast och används bl.a. för att förstärka varandra. T.ex. använder man ofta icke-verbal påverkan i kombination med verbala suggestioner för att få enstarkare effekt.

”Bra kontakt” innebär här bl.a. att den som blir hypnotiserad har förtroende och tillit för hypnotisören. Bra kontakt åstadkoms genom att följa och leda, genom icke-verbal påverkan och/eller genom att ge lämpliga suggestioner.
Följa och leda använder jag som samlingsnamn på flera liknande mönster. Ett är att bara följa transsubjektets beteenden.

Ett annat är att gå vidare med att leda beteendet i den riktning man önskar. När man börjar få en eftersträvad respons brukar man förstärka den. Ett annat mönster är att ”acceptera och använda” de responser man får. Det är också viktigt att följa och bekräfta det som pågår genom att inkorporera det som händer i hypnosen.

Att följa transsubjektets beteenden (rörelser, kroppshållningar, gester,ansiktsuttryck, ordval, fraser, tonfall, tempo, volym, andning, blinkningar o.s.v.) antingen genom direkt imiterande (utan att de märker det och tar anstöt) eller med en annan aspekt av ditt beteende (t.ex. nicka varje gång den andre blinkar) på ett elegant och respektfullt sätt ökar den eftersträvade bra kontakten.

Att leda kan t.ex. vara att efter att ha nickat varje gång den andre blinkat nicka innan nästa blinkning och därigenom få den andre att blinka igen.
Förstärka innebär att, verbalt eller icke-verbalt, uppmuntra mer av ett önskat beteende. Om du t.ex. vill att den andre ska blunda kan du varje gång de blinkar säga ”det är riktigt”, ”just så” eller ”fortsätt så” och särkilt förstärka när blinkningarna börjar bli läääängreeee (ett snabbare och enklare sätt är förstås, i det här fallet, att direkt be dem blunda ;-) .

En genomgående princip är att först, t.ex. genom indirekta suggestioner, börja få fram en respons och när du märker responsen (antagligen utan att de ännu är medvetna om den) börja förstärka den, t.ex. genom direkta suggestioner.
Acceptera och använda innebär att hypnotisören accepterar det klienten kommunicerar och använder det för att nå det önskade målet. Lite av en ljudo-aktig teknik. T.ex. om de säger ”Jag kan inte gå ner i trans”. kan du svara ”Det stämmer -du kan inte gå ner i trans ännu. Först behöver du…”, d.v.s att du accepterar det de säger och använder det för att börja leda dem vidare till det önskade målet.

Inkorporera gör du när något som händer under hypnosen verkar vara störande för hypnossubjektet eller när du märker en oväntad reaktion från subjektet.

Om en blomkruka faller under hypnosen kan du t.ex. säga ”…och du hörde hur den där blomkrukan föll och gick sönder… på samma sätt som gamla problem…faller bort och försvinner… och du kan känna hur skönt det är… att slappna av ändå djupare… efter att ha blivit lite uppskrämd… av ett plötsligt ljud…känns avslappningen… ändå mer behaglig…”.

Om du ser att deras ögon tåras kan du t.ex. säga ”…och när man slappnar av djupt… kan en respons vara… att ögonen tåras… jag vet inte… om det är det som händer dig… just nu…”. D.v.s. bekräfta att du märker det som händer och om du inte vet varför det händer så ge dem en möjlighet att berätta eller på annat sätt kommunicera.

Återkoppling är hypnossubjektets responser på suggestioner, icke-verbal påverkan och andra händelser under hypnosen, d.v.s. de reaktioner (medvetna och omedvetna) som hypnotisören ser, hör och känner hos den som blir hypnotiserad.

Enkla sätt att få tydlig återkoppling är att sätta upp (ge instruktioner om) ja- och nej-signaler, låta den hypnotiserades (kataleptiska) arm gå upp eller ner lika fort som det eftersträvade resultatet infrias (t.ex. att de går djupare ner i trans) eller att helt enkelt be dem berätta, nicka (ja/nej) eller på annat sätt ge tydliga signaler.
Ja- och nej-signaler kan t.ex. vara att ett finger lyfts för ja och ett annat för nej. Be deras undermedvetna lyfta fingret. Ytterligare en fördel med ja/nej-signaler är att medvetandet blir upptaget med att uppmärksamma vilket finger som lyfts.

Icke-verbal påverkan skulle kunna betecknas som en slags icke-verbal suggestion och används också för samma ändamål som suggestioner. Den är dock så viktigt att jag väljer att ta upp det som en egen rubrik.
Vad jag menar med begreppet är att hypnotisören hjälper den som blir hypnotiserad att t.ex. gå in i ett eftersträvat tillstånd genom att först själv gå in i tillståndet.

Fenomenet att vi påverkar varandra genom hur vi mår är, om man tänker efter, ganska vanligt. Om du t.ex. skulle må extra bra en dag så kan du få uppleva att människor är lite vänligare och gladare i din närhet – ibland utan att du sagt ellergjort något. Det har att göra med icke-verbal kommunikation som, till största delen, är omedveten och förmedlas genom alla ”kanaler” utanför den verbala (kroppshållning, gester, mikromotorik, tonfall, tempo, andning o.s.v.)

Förankring innebär att man använder en speciell signal (t.ex. ett ord, en fras, ett tonfall, en gest, en beröring) när den som blir hypnotiserad upplever något man kanske senare vill framkalla igen. Genom att senare återanvända samma signal så återfår man samma upplevelse hos hypnossubjektet.

Suggestioner kan vara direkta eller indirekta och är de instruktioner hypnotisören ger. Suggestionerna kan vara verbala (vilket vi ska fördjupa oss i) och/eller icke-verbala. En icke-verbal suggestion kan t.ex. vara en gest eller ett tonfall. Man använder suggestioner för att hjälpa den som blir hypnotiserad att gå ner i trans, bibehålla trans, åstadkomma transfenomen, uppleva olika känslor, tillstånd o.s.v. –d.v.s allt som karaktäriserar hypnos.

En grundprincip när man ger suggestioner är att göra det lätt för subjektet att lyckas. Ge t.ex. en direkt suggestion när du redan ser responsen vara på väg – eller omvänt; mjuka upp en suggestion om du inte är säker på att få den respons du är ute efter (t.ex. …och du kan kanske slappna av ändå mer när… – ”kanske” mjukar här upp suggestionen).

När man ger verbala suggestioner är ens röstanvändning viktig.
Röstanvändning består i att anpassa det man säger till transsubjektets/transsubjektens rytm. Det är ofta lämpligt att följa deras andningsrytm… och portionera ut… orden så att… de följer… deras utandningar… d.v.s följa och leda m.h.a rösten.

Eftersom rösten är ett väldigt viktigt instrument när man hypnotiserar ska man eftersträva ett kroppsstöd som ger resonans åt rösten. Låt rösten falla i tonhöjd påslutet av fraser. Använd också rösten så att du avspeglar det du talar om, t.ex. genom att be dem
låta armen lyftas låångsammaareee…, så att du ”laddar” orden med det du är ute efter.

Direkta suggestioner är instruktioner som t.ex. ”slappna av”, ”du kommer att känna dig lugnare och lugnare”, ”du håller på att gå djupare ner i trans”, ”Din vänstra arm kan börja lyftas helt automatiskt”.

Sådana här direkta suggestioner fungerar bäst när hypnossubjektet befinner sig i trans.
Indirekta suggestioner (eller hypnotiskt språk) fyller flera olika funktioner. Förutom de, för suggestioner i allmänhet, redan nämnda engagerar de lyssnaren aktivt i att skapa mening av det som sägs vilket sysselsätter dennes medvetande. Det gäller särskilt när man använder flertydighet som också har fördelen att de kan skapa en lätt förvirring vilket kan användas till att underlätta transutvecklingen. Dessutom kan flertydigheten användas till att kommunicera fler saker samtidigt (t.ex. en sak till deras medvetande och en annan till deras ”undermedvetna”). Samma sak gäller berättelser och metaforer.

Uteslutning av information (att vara lagom oprecis) kan också skapa en viss förvirring och ”tvinga” lyssnaren till att skapa sin egen mening av det som sägs. En fördel med det är att du inte behöver veta vad som är den lämpligaste innebörden i det du säger eftersom lyssnaren skapar den själv.

Hypnotiska språkmönster som framför allt är lämpliga för att få fram responser är inbäddade budskap, bindningsord och förutsättningar.
De olika typerna av indirekta suggestioner används oftast i kombination med varandra så att, t.ex. en berättelse kan innehålla flertydigheter, uteslutning av information, inbäddade budskap, sammankopplingar och förutsättningar.

Inbäddade budskap innebär att man markerar den instruktion man vill ha respons på. T.ex. ”jag lärde mig gå ner i trans när jag åkte tåg”. Gå ner i trans är här markerat. Du kan markera t.ex. genom att använda ett särskilt tonfall, volymökning/minskning, tempo, beröring, gest o.s.v. Inbäddade budskap går med fördel att använda i kombination med andra hypnotiska språkmönster.

Sammankopplingar används för att koppla ihop saker som inte nödvändigtvis har något med varandra att göra. Sammankopplingen kan vara av varierande styrka.

Svag sammankoppling åstadkoms genom att använda ordet ‘och’. T.ex. ”du lyssnar till min röst och blir lugnare”.

Starkare sammankoppling åstadkoms genom att använda ord och fraser som medan, när, samtidigt som, under tiden som m.fl. T.ex. ”under tiden som du lyssnar till min röst blir du lugnare”
Stark sammankoppling åstadkoms genom att använda ord och fraser som orsakar, gör så att, gör att, så att, på ett sätt som gör att, åstadkommer,leder till m.fl. T.ex. ”du lyssnar till min röst vilket gör att du slappnar av mer och mer”
En speciell form av stark sammankoppling är ju mer…desto mer…-mönstret som
förutom sammankopplingen förutsätter ett analogt samband. T.ex. ”ju mer du lyssnar till min röst desto lugnare blir du”

Mönstret är att inleda med något man vet är sant (i det här fallet att de lyssnar till min röst) och koppla samman det med något man vill ska inträffa (här: att de kan bli mer och mer avslappnade). I enlighet med de övergripande mönstret att följa och leda är det effektivast att börja med svaga sammankopplingar och efter hand gå över till starka.
Förutsättningar är kanske den viktigaste typen av indirekta suggestioner. För att upptäcka vad som förutsätts i ett uttalande kan man negera det. Det som fortfarande gäller är förutsatt. Ta t.ex. meningen ”du kan märka att du är i trans”. Negerad blir den ”du kan inte märka att du är i trans”, d.v.s att du är i trans förutsätts.

En generell princip är att ge flera val men låta alla val förutsätta den respons du vill ha.
Det finns flera sätt att konstruera förutsättningar t.ex. genom användandet av tidsord, ordet eller, medvetenhetsord, tidsförändringsord m.fl.

Tidsord är t.ex. innan, efter, samtidigt, medan, när m.fl. T.ex. ”ta någradjupa andetag innan du går ner i trans”. Ordet eller är användbart. T.ex. ”vill du ha ögonen öppna eller slutna medan du går ner i trans?”.

Medvetenhetsord är t.ex. vet, medveten, inser, märker, noterar m.fl.T.ex. ”du märker hur avslappnad du blivit”.

Tidsförändringsord är t.ex. börja, sluta, starta, fortsätta, redan, ännu,fortfarande m.fl. T.ex. ”Du kan fortsätta att slappna av” vilket förutsätter att du redan har slappnat av.

Att kombinera flera förutsättningar ökar effekten ändå mer. T.ex. ”Jag vet inte om du ännu har lagt märke till hur mycket du redan har lärt dig och hur snabbt du lär dig mer om hur du gör hypnos eftersom du kommer att må bättre och bättre ju mer du övar på att använda förutsättningar”.

Uteslutning av information (att vara lagom oprecis) är ett väldigt kraftfullt hypnotiskt språkmönster och kanske det främsta sättet att anpassa sig till (följa) lyssnarens verklighet utan att behöva veta eller fråga om hur den är beskaffad. Detta åstadkoms bl.a. genom användandet av abstrakta substantiv, substantivifiering, oklar jämförelse och ospecifik referens.

Abstrakta substantiv är ord som låter som om de benämneren sak men i själva verket benämner en process. T.ex. ordsom ”sömn”, ”trans”, ”livet”, ”vetenskapen” o.s.v…

Substantivifiering är en undergrupp av abstrakta substantiv och innebäratt man tagit ett verb och gjort om det till ett substantiv. T.ex. ordsom ”svårighet”, ”låsning”, ”erfarenheter”, ”användande”, ”förändring”, ”lösning” o.s.v…

Oklar jämförelse är jämförelseord där man utesluter vad man jämför med.T.ex. ”mer”, ”större”, ”bättre” o.s.v…

Ospecifik referens innebär att man utesluter vem som gör, ska göra, har gjort (o.s.v.) något t.ex. genom användandet av ordet ”man” eller s-former som ”används”, ”åstadkoms”, ”genomförs”, ”förändras” o.s.v…
T.ex. ”hypnosen ger ändå större påverkan på livet genom användandet av uteslutning av information eftersom elegantare förändring därigenom åstadkoms särkilt när man är lagom ospecifik”

Flertydighet är när ord eller meningar kan ha flera betydelser. Man kan dela inflertydigheter i fonologiska, beroende på oklar syftning och beroende på avsiktligt felaktig punktation – s.k. punktering ;-) .

Fonologiska flertydigheter innefattar (i talat språk) ord som låter lika men stavas olika (homonym) och ord som stavas lika men kan ha flera betydelser. (I skrivet språk, vilket är mindre intressant i det här sammanhanget, har vi dessutom ord somstavas lika men uttalas olika – homofon).

Ordet ”transport” kan t.ex. i talat språk, förutom den uppenbara innebörden, betyda ”trans-sport” vilket kan vara en tävling i vem som går djupast ner i trans eller vem som skriver flest fonologiska flertydigheter ;-) . (I skrivet språk kan ordetinnebära ”trans-port” = en dörr som leder till trans.)

Ett annat exempel: Är organisationen ”Rädda barnen” en sammanslutning av skrämda ungar?

Oklar syftning uppkommer när ord kan syfta på flera saker i ett uttalande.T.ex. ”använd lätt förvirrande meningsbyggnad, homonym och flertydiga ord av andra slag som skapar ökade möjligheter till egen tolkning”. Syftar orden ”lätt förvirrande” bara på ”meningsbyggnad”, både på ”meningsbyggnad” och ”homonym”eller både på ”meningsbyggnad”, ”homonym” och ”flertydiga ord av andra slag”? Vad syftar ”som skapar…” på?
Handlar filmen ”En officer och en gentleman” om en eller två personer?

Punktering fås fram genom att sätta ihop två (eller flera) meningar som slutar (genom att ”punktera” – luften går liksom ur och virvlar iväg på ett oväntat sätt) och börjar med samma ord eller fras. T.ex. ”Du vet inte vart den här meningen är på väg i en ny och lärorik riktning”.

Effekten ökar om du använder fonologiskt flertydiga övergångsord: ”Du har ingen aning om hur den här meningen är att du ska kunna använda dig av punktering för att förvirra även om du sen leder tillbaka genom hur du kommer att sluta.”.

Berättelser och metaforer kan fylla flera olika funktioner. Tekniker är att använda universella exempel, logiska fel och/eller citat.

Metaforer förutsätter också olika saker. T.ex. ”James Joyce är en av de största författarna under 1900-talet”. Ordet ”största” är här en metafor (eftersom man inte menar att han vägde otroligt mycket) som förutsätter att han tar stor plats, t.ex.kanske i andra författares medvetande. Ett annat exempel skulle kunna vara: ”Vår hjärna, vår egen ’biodator’, är ofantligt mycket mera kraftfull än…”. Ordet ”dator” är här en metafor som bl.a. förutsätter programmerbarhet.

Universella exempel är när man, gärna detaljerat, berättar om en typ av upplevelse som alla (eller åtminstone de flesta) har upplevt någon gång och som förutsätter den respons man vill få fram (genom association) hos åhöraren genom att de får
möjlighet att själv minnas liknande erfarenheter.

Om man t.ex. vill framkalla nyfiket lyssnande kan man berätta om hur man lyssnat till en skicklig berättare som ”hur jag en gång lyssnade till Richard Bandler som berättade om hur man snabbt och enkelt kunde ta fram trans och andra tillstånd hos åhörare genom hur man använder berättelser, språkbruk och icke-verbal kommunikation.

Bandler brukar demonstrera det han pratar om samtidigt som han talar och har en förmåga att verkligen fånga åhöraren. Han talade väldigt dynamiskt och samtidigt med en behaglig röst och använde ett kroppsspråk som underströk det han talade om. Den här gången gjorde han något helt oväntat när han…”

Universella exempel hjälper inte bara åhörare att gå in i tillståndet du eftersträvar utan hjälper även dig att få tillgång till tillståndet vilket åstadkommer icke-verbal påverkan.
Logiska fel innebär här att man ger något egenskaper som det inte, logiskt betraktat,kan ha. T.ex.
”ett moln som lugnt svävar fram över himlen kan omforma sig själv och anta många olika skepnader. Det kan välja att framstå som nästan vad som helst – allt för att underhålla den som iakttar och på så sätt leda deras upplevelser i nya och oväntade banor. I bland kan det vara som en god vän. Andra gånger kan det välja att regna och till och med åska. Ibland kan det låta solen lysa fram…”

En sådan här berättelse ger lyssnaren möjlighet att ersätta molnet med sig själv eftersom ett moln inte kan ha en intention (antagligen, i alla fall – vad vet jag?).

Citat gör att du kan säga vad som helst utan att behöva ta ansvar för det. Du kan t.ex. prata om en klient som Milton Erickson hade som ville lära sig hypnos. Han lyssnade till det Erickson sa och trodde att han förstod. Då vände sig Erickson direkt till honom och sa med den för honom så typiska vänligheten och empatin:
”Du kan egentligen inte förstå någonting förrän du har övat varje beståndsdel så mycket och så noggrant att du kan sätta ihop dem och använda dem som en helhet på ett sätt som känns alldeles naturligt!”

Metaforer kan vara isomorfa, d.v.s ha en ett-till-ett relation (som t.ex. molnet i det tidigare exemplet eller en berättelse om en person som satt och läste en instruktionstext om hur man lär sig simma och inte riktigt förstod hur det skulle gå till förrän han började öva praktiskt och märkte hur bra det kändes att kunna hålla sig flytande… – fast här handlar det förstås mer om att lära sig sjunka riktigt djupt ner i trans… Vi vill ju inte hålla texten på en allt för ytlig nivå ;-) .

De kan också vara homomorfa vilket är mer som i fallet med de universella exemplen. En metafor för att ta fram responsen att det är naturligt och enkelt att förändras skulle t.ex. kunna vara att berätta om hur en smak har förändrats medan man blivit äldre. ”Jag tyckte t.ex. inte om kaffe när jag var barn men i dag kan jag verkligen uppskatta en god kopp kaffe”.

En metafor för att det kan vara lättare att lära än man först trodde kan vara att berätta om ”när du skulle lära dig alfabetet så verkade det vara en oöverstigligt svår uppgift. Så många bokstäver och så lätt att blanda ihop dem. Men du visste inte då hur många nya möjligheter du var på väg att skaffa dig. Medan du lärde dig skillnaden mellan b och så lade du också den grund som i dag gör det möjligt för dig att läsa och skriva och därigenom ta del av och förmedla nya tankar och insikter på ett sätt som fortsätter att berika ditt liv och ge dig möjligheten att även berika andras liv.

(av Erik Ejdeholm)

Lär dig hypnos.

Boktips

Rekommenderad läsning

  • Trance-formations (Bandler/Grinder)Den bästa bok jag kan rekommendera om hur man gör hypnos – dessutom bra som nybörjarbok.
  • Monsters and Magical Sticks (Heller)En väldigt bra bok om hypnos.
  • Training Trances (Overdurf/Silverthorn)Också en bra bok om hur man gör hypnos.
  • Patterns of The Hypnotic Techniques of Milton H. Erickson, M.D. I (Bandler/Grinder)Miltonmodellen presenterad på ett ganska akademiskt sätt. Väldigt bra men inget för nybörjare.
  • Patterns of The Hypnotic Techniques of Milton H. Erickson, M.D. II (Bandler/
  • Grinder) Samma som gällde första delen gäller även denna.
  • Influence – Psychology of persuasion (Cialdini). Inte om hypnos men väldigt bra vad gäller allmänt om påverkan.

(av Erik Ejdeholm)

Miltonmodellen – elicitera tillstånd

En bra grund för att ta fram tillstånd hos någon är att ha en hög grad av rapport. Principen är sedan att börja få dem att gå in i tillståndet och sedan förstärka. Alla hypnotiska miltonmönster är användbara här. Universella exempel är särskilt användbart som grundstruktur för att börja få fram den eftersträvade responsen. Dessutom finns:

Icke-verbal påverkan
Vad som menas med begreppet icke-verbal påverkan är att du hjälper den andre att gå in i ett eftersträvat tillstånd genom att först själv gå in i tillståndet.

Fenomenet att vi påverkar varandra genom hur vi mår är, om man tänker efter, ganska vanligt. Om du t.ex. skulle må extra bra en dag så kan du få uppleva att människor är lite vänligare och gladare i din närhet – ibland utan att du sagt eller gjort något. Det har att göra med icke-verbal kommunikation som, till största delen, är omedveten och förmedlas genom alla ”kanaler” utanför den verbala (kroppshållning, gester, mikromotorik, tonfall,tempo, andning o.s.v.).

Röstanvändning
Eftersom rösten är ett väldigt viktigt instrument när man kommunicerar ska man eftersträva ett kroppsstöd som ger resonans åt rösten. Använd rösten så att du avspeglar det du talar om, t.ex. genom att be dem låta armen lyftas låångsammaareee…, så att du ”laddar” orden med det du är ute efter.

Vid hypnos är det ofta effektivt att anpassa det man säger till transsubjektens rytm. Det är ofta lämpligt att följa deras andningsrytm… och portionera ut… orden så att… de följer…deras utandningar… d.v.s. följa och leda m.h.a. rösten. Låt också tonhöjden falla i slutet av varje fras.

Genom att fråga den andre om någon gång de upplevde ett specifikt sinnestillstånd kan du få dem att återuppleva tillståndet. Fråga dem om när, var och med vem/vilka de upplevde detta. Be dem sitta, stå eller ligga och andas på samma sätt som då. Ställ de första frågorna i dåtid och gå sen över till nutid. T.ex. ”vad såg du?” och sedan ”vad mer ser du i den här situationen?”.

Börja med frågor om yttre (syn-, hörsel- och taktila) upplevelser gå sedan, efter att ha börjat ställa frågorna i nutid, över till att fråga om inre upplevelser, exempelvis ”vad känner du?”, så att de verkligen får chansen att gå in i tillståndet. Spegla t.ex. genom att använda deras ”nyckelord” och tonfall.

(av Erik Ejdeholm)

Miltonmodellen – metaforer

Metaforer och berättelser används inom hypnos av en mängd olika anledningar. En är att hjälpa någon att gå ner i trans. Tänk t.ex. på någon gång när du varit inne i en berättelse- vare sig det varit en bok, en film eller något annat – och varit helt uppslukad. När du är så helt uppslukad, t.ex. av det du läser, är du i en form av trans.
Den amerikanske läkaren och psykiatrikern Milton Erickson anses av många vara 1900-talets mest betydande hypnotisör. Mot slutet av sitt liv använde han sig till väldigt stor del av berättelser och metaforer för att hypnotisera, hjälpa och undervisa.Milton var inte särskilt känd under sin livstid även om han mot slutet av sitt liv blev mer uppmärksammad. Trots detta verkar han haft och ha en stor och ständigt växande påverkan. Som ringar på vattnet.

Det kanske är lite grann som den metafor Milton själv använde om hur man gör terapi: Han menade att det räcker att göra en liten förändring som med tiden medför stora konsekvenser. Han liknade det vid att rulla en snöboll nerför ett berg så att den växer och till slut blir ett snöskred.
På liknande sätt är det ibland när man tar ett beslut. Ett, till synes, litet beslut kan få stora följder: Jag bestämde mig t.ex. för att träffa en utövare av NLP och hypnos för att få hjälp med ett problem och blev så imponerad av resultaten att jag ville lära mig mer och har nu hållit på med det här i mer än 10 år.

Ibland finns dock beslutet inneboende i de naturliga omständigheterna. Tänk, t.ex.,på ett frö. Det är, i sig, redan ett beslut om att växa. Det enda som behövs är de rätta omständigheterna – jord, luft, vatten och ljus – så kommer det att växa.

Jag brukar träna hypnos på mina växter. Om man ändå ska prata med växterna kan man lika gärna träna på dom – vem vet, dom kanske lär sig något. ”Medan du sitter där i fönstret och lyssnar till min röst så känner du hur du börjar må bra och bli sugen på att lära dig mer om hypnos”, kan jag säga.

Dom brukar mest sitta tysta men jag får en känsla av att de tänker; ”Du kan prata på hur mycket du vill jag är mest intresserad av att växa – det bestämde jag mig för redan som litet frö”. Det är nog sant för mig med – att jag är mest intresserad av att växa (metaforiskt, alltså – d.v.s. utvecklas och lära mig). NLP och hypnos fortsätter, i allafall, att imponera på mig och ge mig många möjligheter till utveckling – och snöbollen fortsätter att rulla. Milton sa också att hur stort snöskredet blir beror på hur stort berget är – och när jag ser hur ringarna fortsätter att fortplanta sig på vattnet, d.v.s. när jag ser hur mycket påverkan Milton redan haft så misstänker jag att berget är väldigt stort och att metaforerna som Milton berättade för människor som kom till honom i Phoenix för att lära sig hypnos fortsätter att ha effekt och påverka positivt.

Förhoppningsvis var dessa små berättelser, betraktelser och metaforer tillräckligt intressanta för att du skulle ”fångas” av dom och på så sätt hamna i en lätt trans. Men detär ju, som sagt, inget nytt – du har ju varit med om det varje gång du läst något intressant,sett en bra film eller liknande.
Berättelser och metaforer kan, som sagt, fylla flera olika funktioner. Tekniker är att använda universella exempel, logiska fel och/eller citat:

• Universella exempel är när man, gärna detaljerat, berättar om en typ av upplevelse som alla har upplevt någon gång (eller åtminstone kan leva sig in i) och som förutsätter den respons man vill få fram hos åhöraren genom att de får möjlighet att själv minnas (eller föreställa sig) liknande erfarenheter. Om mant.ex. vill framkalla trans kan man berätta hur ”…morfar hade en kakelugn och jag brukade sitta och titta på lågorna som hela tiden förändrades men samtidigt var samma. Medan jag satt där i värmen från kakelugnen och såg hur lågorna dansade kunde jag glömma bort tiden medan mina tankar allt mer började följa lågornas rytm och rörelse…”.

• Logiska fel innebär här att man ger något egenskaper som det inte, logiskt betraktat, kan ha. T.ex: “Ett moln som lugnt svävar fram över himlen kan omforma sig själv och anta många olika skepnader. Det kan välja att framstå som nästan vad som helst – allt för att underhålla den som iakttar och på så sätt leda deras upplevelser i nya och oväntade banor. I bland kan det vara som en god vän. Andra gånger kan det välja att regna och till och med åska. Ibland kan det låta solen lysa fram…”. En sådan här berättelse ger lyssnaren möjlighet att ersätta molnet med sig själv eftersom ett moln (antagligen) inte kan ha en intention.

• Citat gör att du kan säga vad som helst och samtidigt ha möjligheten att förneka att du skulle mena det du sagt eftersom du bara citerade någon annan. D.v.s. det gör det möjligt att linda in budskapet så att lyssnaren inte reflexmässigt blir avogt inställd till det. Du kan t.ex. prata om en klient som Milton Erickson hade som ville lära sig hypnos. Han lyssnade till det Erickson sa och trodde att han förstod. Då vände sig Erickson direkt till honom och sa med den för honom så typiska vänligheten och empatin: ”Du kan egentligen inte förstå någonting förrän du har övat varje beståndsdel så mycket och så noggrant att du kan sätta ihop dem och använda dem som en helhet på ett sätt som känns helt naturligt för dig”. (Samma budskap som togs upp i uppmjukad version tidigare).

Träna metaforer enligt samma schema som föreslagits för de andra mönstren:

1. lägg märke till – 2. skriv och läs upp – 3. improvisera.

(av Erik Ejdeholm)

Miltonmodellen – flertydigheter

Flertydigheter används inom hypnos för att skapa en lätt förvirring hos lyssnaren/läsaren vilket är en bra början på att gå ner i trans. Det öppnar också möjligheten att tolka budskapet på det sätt som är lämpligast för dom. Dessutom skapar det möjligheter för att en del av budskapet förblir omedvetet.

I skolan fick vi lära oss att skriva så att texten inte kunde missförstås. Här handlar det mer om att göra tvärt om – att avsiktligt skriva så att texten kan förstås på flera sätt. När man tittar närmare på hur komplext språket är verkar det vara ett under att vi faktiskt kan förstå varandra så bra som vi gör.

Ett exempel skulle kunna vara; ”Jag vet inte hur du upplever den genomgående inriktning som finns i orden, meningarna och betydelsen hos det som står här eller hur det kan hjälpa dig att må bra av att veta att sådan här hypnotisk kunskap ger möjlighet till ökad frihet och lycka – men det är något som är intressant att fortsätta utforska”.

Eller ”Det är skillnad på att använda det här i skrift och tal – i skrift kan t.ex. ´tranport´ vara en öppning till trans medan det i tal kan vara en trans bort till en behaglig upplevelse, ungefär som en semester. Skrift och tal skiljer sig också i att tal kan vara olika stora – fem är mer än fyra och sex är en förutsättning för att du läser detta”.
Den som läser en text försöker förstå vad som förmedlas och letar på så sätt efter en mening trots att betydelsen oftast inte finns i meningen utan i helheten. Under är det som bär.

Att läsa leder förstås till ökad förståelse men man behöver också handla för att få full tillgång till den rikedom det innebär att ha valt att lära sig mer om sådant här så att ens beslut bär frukt.
Flertydighet är alltså när ord eller meningar kan ha flera betydelser. Man kan skapa flertydigheter genom fonologisk flertydighet, genom oklar syftning och genom avsiktligt felaktig punktation:

•Fonologiska flertydigheter innefattar (i talat språk) ord som låter lika men stavas olika (homonym) och ord som stavas lika men kan ha flera betydelser. (I skrivet språk, vilket oftast är mindre intressant i det här sammanhanget, har vi dessutom ord som stavas lika men uttalas olika – homofon). Är t.ex. organisationen ”Rädda barnen” en sammanslutning av skrämda ungar?

• Oklar syftning uppkommer när ord kan syfta på flera saker i ett uttalande.T.ex: “Använd lätt förvirrande meningsbyggnad, homonym och flertydiga ord av andra slag som skapar ökade möjligheter till egen tolkning”. Syftar orden ”lätt förvirrande” bara på ”meningsbyggnad”, både på ”meningsbyggnad”och ”homonym” eller både på ”meningsbyggnad”, ”homonym” och” flertydiga ord av andra slag”? Vad syftar “som skapar… “på? Ett annat exempel: Handlar filmen ”En officer och en gentleman” om en eller två personer? Ord som ”den”, ”det”, ”dom” o.likn. är ofta användbara, t.ex: ”Du kan må bra samtidigt som du upptäcker de möjligheter användandet av oklar syftning ger och det gör det möjligt för dig att lära dig ännu mer”. Syftar ”det” på ”du kan må bra”, ”du upptäcker de möjligheter användandet av oklar syftning ger” eller hela påståendet sammantaget? ”Läraren moonade eleven eftersom han var rädd för att göra bort sig”. Vem var rädd för att göra bort sig – läraren eller eleven?

• Felaktig punktation fås fram genom att sätta ihop två (eller flera) meningar som slutar och börjar med samma ord eller fras. T.ex: “Du vet inte vart den här meningen är på väg i en ny och lärorik riktning”. Effekten ökar om du använder fonologiskt flertydiga övergångs ord: “Du har ingen aning om vart den här meningen är att du ska kunna använda dig av felaktig punktation för att förvirra även om du sen leder tillbaka genom hur du är på väg”. Var lite sparsam med felaktig punktation om du inte vill skapa väldigt mycket förvirring med risk för irritation.

Träna även flertydigheter genom att läsa och lyssna och lägga märke till dem i hypnotiska texter, hypnotiskt språkbruk och andra sammanhang. Skriv sedan och läs upp egna. Efter ett tag så kommer du lätt att själv kunna improvisera och använda flertydigheter som har stark positiv påverkan på dem som lyssnar på ett sätt som skapar lätt förvirring, möjliggör deras egen lämpliga tolkning och att delar av budskapet förblir omedvetet.

(av Erik Ejdeholm)

Miltonmodellen – uppmjukare

Uppmjukare är ord och fraser som ”mjukar upp” det vi säger på ett sätt som gör att det lättare accepteras. Det ökar också ofta möjligheten till rapport, d.v.s. bra kontakt. Ord som ”skulle” och ”man” är väldigt användbara här. Även negationer är användbara liksom retoriska frågor. Exempelvis: “Man skulle kunna säga så och samtidigt finns det förstås många experter som hävdar motsatsen” är en uppmjukad version av ”du har fel för experterna säger emot det du sa”. ”Skulle inte du kunna hjälpa mig med en sak?” är en uppmjukad version av ”hjälp mig med den här saken!” och ”jag undrar om du skulle kunna tänka dig att sitta ner ett tag” är en uppmjukad version av ”sitt ner!”.

Även citat (som tas upp under ”metaforer” senare) åstadkommer liknande effekter som uppmjukare (lindar in budskapet så att lyssnaren inte reflexmässigt blir avogt inställd tilldet som sägs). Ett exempel som kommer att återkomma i en annan ouppmjukad version (under ”metaforer” – ”citat”) men med samma budskap som här är: ”Jag undrar om du skulle kunna tänka dig att öva varje miltonmönster så mycket och så noggrant att du kan sätta ihop dem och använda dem som en helhet på ett sätt som känns helt naturligt för dig. Man inser inte alltid att det faktiskt är det som krävs för att verkligen förstå något förrän man har gjort det”.

Även uppmjukare kan du träna genom att lägga märke till dem. De förekommer ofta i dagligt tal. Du behöver antagligen inte skriva ner exempel för att träna dem eftersom vi redan är så vana att använda dem. Men om du vanligen har ett väldigt rättframt och burdust sätt att uttrycka dig och är ovan med att mjuka upp det du säger så ska du förstås träna extra på det.

(av Erik Ejdeholm)